För ett positivare samhälle

Utbränd på jobbet?

2011-06-29T18:52:00.004+02:00

Denna artikel kan hjälpa yrkesverksamma att känna igen varningstecken och förebygga utbrändhet. Chefer kan bli inspirerade att organisera verksamheten på ett sätt som skapar engagemang i stället för utbrändhet.

En ny svensk studie visar att kvinnor är mer utsatta än män vad gäller utbrändhet på jobbet. Den amerikanska psykologen Christina Maslach har sedan 1970-talet forskat kring detta fenomen. Hon har kommit fram till sex riskfaktorer för utbrändhet på jobbet. Dessa är något både arbetare och chefer måste se upp för:

1. Arbetsbelastning

Dels gäller det att ha tillräckligt att göra - varken för lite eller för mycket. Arbetsuppgifterna bör helst motsvara din kompetens och förmåga. Dessutom är det viktigt att du har tillräckliga resurser för att kunna göra ett bra jobb. För mycket att göra och för lite resurser kan leda till att du i längden blir utbränd.

2. Belöning

Du ska ha en acceptabel lön efter arbete (inte efter kön eller ålder). Lönen är nödvändig för att du ska kunna försörja dig. När väl lönen är fastställd är det andra faktorer som är viktiga, t. ex. erkännande av överordnade, kollegor och organisationen för att du gör ett bra jobb. Att ha ett tillfredsställande arbete är också belönande i sig. Har du för dålig lön och framför allt om du inte får konstruktiv återkoppling på dina arbetsinsatser kan det bidra till utbrändhet.

3. Värderingar

Det är viktigt att det företag eller den organisation du arbetar för står för värderingar som du kan hålla med om. Ifall det uppstår en värdekonflikter mår du inte bra och riskerar bli utbränd på grund av det.

4. Kontroll

Du måste ha möjlighet att få vara självgående på jobbet. Om du inte har kontroll över dina arbetsuppgifter kan det ge upphov till ångest och osäkerhet vilket kan leda till utbrändhet. Rollkonflikter, dvs när osäkerhet råder kring vem som ska göra vad, är ett dåligt tecken.

5. Gemenskap

På arbetet är det positivt att känna delaktighet. Att har en god stämning mellan kollegor och överordnad leder till ökat engagemang och bättre prestationer. Utanförskap och isolation är riskfaktorer för utbrändhet.

6. Rättvisa

Rättvis och lika behandling är mycket viktig. Att få vara med i själva beslutsprocessen betyder mer än att man gillar beslutet i sig. Favorisering och diskriminering är tydliga varningsflaggor för utbrändhet.

Ifall du och din chef tillsammans trots allt inte klarar av att skapa en bra arbetsmiljö så är det nog dags att du ser dig om efter en bättre arbetsplats.

Du kan testa dig själv för att se om du befinner dig i riskzonen.

Det upplevda bakåtperspektivet

2010-10-04T10:00:00.001+02:00

Den unga generationen har ett upplevt bakåtperspektiv som nästan helt skiljer sig från dess mor- och farföräldrar vilka var unga under 2:a världskriget. Traumatiserade av sina barn- och ungdomsupplevelser var den generationen helt inriktad på att återuppbygga den materiella välfärden och sociala tryggheten. Denna inställning har styrt skolans syfte och hur vi påverkat miljö och klimat.
Den kollektiva känslan av subjektiv välbefinnande ökade sedan från mitten av 40-talet parallellt med att samhället utvecklades och det materiella välståndet ökade. Men under 70-talet hände något. Den materiella och tekniska utvecklingen fortsatte i samma fart medan kurvan för det subjektiva välbefinnandet planade ut.
Idag, 2010, finns inga samband kvar längre och vi har fler människor som är drabbade av stress och depression än på mycket länge. Och detta går allt längre ner i åldrarna. Marknaden för lyckopiller har exploderat.
Den unga generationens upplevda bakåtperspektiv präglas av att den haft alla materiella behov tillgodosedda. Man har kommit till "dukat bord" och kunnat välja mellan en uppsjö av olika konsumtionsprodukter. Datorer, färg-TV, mobiltelefoner, resor utomlands - allt har varit en naturlig del av barndomen.
Samtidigt är det den unga generationen som tvingas hantera effekterna av det gamla samhället: beroendet av olja, miljö- och klimatproblemen och framför allt ett skolsystem om inte är framtidsorienterat utan fortfarande är konstruerat för att tillgodose industrisamhällets behov och är skapad i dess avbild.
För den läsare som inte känner till det: vi lever inte längre i industrisamhället. De flesta industriarbeten har ersatts med maskiner; robotar och datorer - eller flyttat utomlands. Inte undra på att det finns arbetslöshet när datorer och maskiner drivna av elektricitet och olja gör jobbet åt oss. Redan på 20-talet ansåg den brittiske nationalekonomen John Maynard Keynes att vårt största problem idag - nästan 100 år senare - skulle vara att fundera ut vad vi kan göra på vår rikliga fritid. Keynes hade rätt så tillvida att det hade räckt att arbeta en dag i veckan (eftersom vår produktivitet idag är 5 ggr högre). Vad han däremot inte förutsåg var att 80 % av jordens resurser skulle försörja 20% av dess befolkning, och att 80% av jordens naturtillgångar skulle ägas av 2% av befolkningen.
Vi människor är nämligen urusla på att förutsäga vad som kommer att göra oss lyckliga och tillfredsställda. Har vi mycket makt och pengar är sannolikheten rätt hög att vi ändå inte känner oss särskilt tillfreds med livet. Och vad tror vi det beror på? Jo, att vi inte har tillräckligt mycket makt och pengar. Då borde vi lyssna till modern forskning på området som bl. a. visat två mycket intressanta saker: dels att pengar spelar väldigt liten roll att öka vårt välbefinnande, över en viss gräns som krävs för att tillfredsställa vår försörjning, och dels att pengar varken motiverar eller skapar högre prestation när det gäller uppgifter som kräver lite kreativitet och problemlösning. Därför är t. ex. vd-bonusar kontraproduktiva. Detta har visats i olika studier som utförts på olika kontinenter.
Vi behöver en ny upplysning i samhället, där vi kastar ut de gamla dogmerna och illusionerna. Först då kan vi få bukt med den omfattande sociala håglöshet som präglar samhället idag. Inte minst hos den unga generationen.

En miljö för ökat välbefinnande.

2010-06-07T14:42:00.004+02:00

Jag vill se ett samhälle där vi tillsammans och solidariskt värnar om vår planet och dess invånare oavsett ras, kultur, och religion. Jag vill se en värld i balans där vi respekterar alla arters värde för planetens överlevnad. Jag vill ha ett samhälle där olika kulturer och traditioner överlever i sin särart samtidigt som de berikar varandra. Där människor umgås och har härliga stunder tillsammans, där alla har möjlighet att utvecklas och utöva sina talanger genom att ägna sig åt det de gillar bäst. Jag vill ha ett samhälle som allra högst värderar den utsträckta handen och den oförfalskade glädjen att hjälpa dem som har det sämre.

Jag vill se en skola som lär eleverna respekt för och omtanke om de äldre, en vördnad för miljön och som uppmuntrar kreativitet, lust till lärande och empati – istället för att utbilda personer till experter att exploatera jordens naturresurser.

Vi har det materiellt sett mycket bra i Sverige men vi har aldrig varit mer deprimerade. Modern forskning visar att mer pengar än vad som behövs för en naturligt uppehälle inte gör oss lyckliga. Jag vill se ett samhälle där vi bryr oss om varandra och ger vår egen tillvaro en mening bortom konsumtion och prylar. Jag vill ha ett samhälle där man minskar på resurs- och markkrävande animalisk mat och går över mer till närproducerat och ekologisk mat som växer direkt ur jorden. På så sätt klarar vi att föda mer än tio gånger mer människor på samma areal. När klimatet nu försämras och en miljard människor går hungriga till sängs varje dag vill jag att vi börjar äta hälsosammare och rättvisare.

Varför klimatfrågan är viktig även för liberaler.

2010-04-01T04:05:00.005+02:00

FN grundade 1983 The World Commission on Environment and Development, populärt kallad Brundtland-kommissionen som publicerade en rapport som föreslog att lösningen till miljö- och klimatproblemen är hållbar utveckling - tanken att mänsklig verksamhet bör "tillgodose nuvarande generations behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov." Denna rapport godkändes av många länder på miljökonferensen i Rio 1992.

Detta synsätt träffar mitt i den liberalismens hjärta, att ”var och en har rätt att söka sin egen lycka så länge hon inte kränker andras lika rätt.” Detta omfattar även kommande generationer.

Den brittiske ekonomen Nicholas Stern visar i sin omtalade rapport från 2006 att fördelarna med kraftiga, tidiga åtgärder mot klimatförändringarna avsevärt uppväger kostnaderna som uppstår om man väntar. För att inte kommande generationers rätt att söka sin lycka på lika villkor ska hotas behöver Folkpartiet och andra liberaler vidta en rad åtgärder för att förbättra klimat och miljö.

Varför är skolan så viktig?

2010-03-31T22:10:00.004+02:00

Kunskap ger många möjligheter och frihet att välja. Kunskap gör att vi bättre kan axla vårt ansvar för framtidens samhälle. Samhället vill att eleverna ska få kunskap - inte bara information - genom att gå i skolan. Med kunskap byggs framtidens samhälle, och de värderingar som våra elever tar del av i dagens skola kommer att komma till uttryck då de i framtiden måste ansvara för ett ekologiskt hållbart samhälle, ta hand om oss när vi blivit gamla och fortsätta att utveckla den nya skolan. Vi behöver föra över både rätt slags kunskap och sunda värderingar till nästa generation.

Före 1800-talet fanns inte någon allmän utbildning. Den uppfanns runt om i världen för att tillgodose industrialismens behov för de löpande banden. I mångt och mycket finns detta synsätt kvar i dagens skola. Fortfarande värderar de flesta länder skolämnen efter stort sett samma rangordning: först kommer matematik och språk, därefter humaniora och sist de estetiska ämnena. Barn har en utomordentlig uppfinningsrikedom och talang, men dessvärre tillvaratar inte dagens skola detta i någon större utsträckning. Kreativitet är dock lika viktig som läs och skrivkunnighet, och samhället måste ge den samma status.

För att stötta kreativitet måste man tillåta misstag. Ett barn som är rädd att ha fel kommer aldrig att komma på något originellt. I skolan är misstag det värsta man kan göra. När barnen vuxit upp har de förlorat det mesta av förmågan till originellt tänkande. Vi har utbildat eleverna bort från deras kreativa förmåga och i stället har våra utbildningssystem styrt intellekten i riktning mot att exploatera jorden för att utvinna olika råvaror.

Den nya skolan måste förstå att det finns olika slags intelligens och därför uppmuntra varje elevs unika förmåga och talang. Vårt hopp inför framtiden är ett nytt koncept för humanekologi, där vi ombildar vår uppfattning om människans rika förmåga. Det är hög tid att ompröva de grundläggande principerna efter vilka vi utbildar våra barn och vara noggrannare med hur vi använder oss av den mänskliga fantasins gåva. Vi måste utbilda hela människan så att våra barn kan möta framtiden och göra något av den.

Monsterbiff på menyn.

2010-03-11T22:00:00.002+01:00

Skånska Dagbladet skriver idag om en intressant bok: "Monsterbiff till middag".
Läs mer på Skånskan och tidigare inlägg.

Bristen på odlingsbar mark.

2009-12-28T15:41:00.001+01:00

I en artikel i Aftonbladet stoltserar en gård i Storbritannien med att ha "världens största oxe". Den äter 18 kilo havre, foderbetor, korn, potatis och hö varje dag och är åtta år gammal. Med lite enkel matematik kan man konstatera att detta djur konsumerat ca 50 ton av ovanstående hittills. Och det kommer att dröja ytterligare några år innan oxen vid namn "The Field Marshall" kommer att slaktas och bli till ca 1 ton i köttdiskarna. Så drygt 60 ton havre, foderbetor, korn, potatis och hö plus minst 50.000 liter vatten kommer att ha gått åt. Om man odlat något annat än hö, till exempel vete, hur många människor skulle kunna födas istället? Låt oss anta att oxen räcker till mat åt 2000 människor för en dag (1/2 kg kött per person). Ifall vi istället direkt gav folk den mat som oxen ätit under sin livstid skulle vi kunna föda 240.000 människor för en dag, dvs 120 ggr fler. Snacka om dålig markhushållning.
Vi har inte tagit med alla vattenmängder som förbrukats - både under oxens uppväxt som vid slakthanteringen. Inte heller all metan som oxen alstrat och som går ut i atmosfären. Här har det kommit en helt färsk rapport från World Watch Institute som visar att drygt hälften av växthusgaserna härrör från köttindustrin.
En kosthållning baserad på kött är alltså inte bara ett hot mot klimat och miljö, utan även orsak till svält i världen.

Man är inte kroppen.

2009-12-22T17:46:00.001+01:00

Intressant artikel i Aftonbladet om Göran Grip, läkare och författare, som i sin barndom hade en UKU - utanför-kroppen-upplevelse. Läs artikeln här.

Dessa tankar och upplevelser kan ju verka främmande för oss här i Norden, som enligt hävd anser att "man lever bara en gång". Det kan vara intressant att få inblick i reinkarnationstanken - något som delas av de flesta på den här planeten.

Även om man inte är kroppen så är det ändå viktigt att göra det bästa med/för den så länge vi har den.

Naturens vänliga diktatur

2009-12-20T08:52:00.001+01:00

Mitt upp i alla klimatförhandlingar är det lätt att bortse från att den slutliga förhandlingsparten är naturen själv. Med naturen förhandlar man däremot inte i "sann demokratisk anda". Naturen är obeveklig. Ifall vi inte lever enligt hennes villkor så blir hon den värsta tänkbara fiende. Om vi däremot följer hennes naturliga diktat är hon den bästa vännen. Hon delar då frikostigt och rättvist med sig av sina rikedomar. Så det gäller att behålla fokus på kärnfrågan. Det handlar inte så mycket om hur vi förhandlar med varandra utan mer om hur vi agerar i förhållande till naturen. Vi lever under hennes vänliga diktatur. Och den är inte förhandlingsbar.

Köpenhamn - demokratins begränsning

2009-12-19T00:41:00.001+01:00

Eftersom klimatet är ett systemiskt fenomen är demokrati ett högst begränsat sätt att hantera frågor som rör detta. I Köpenhamn blev toppmötet det slutliga beviset för demokratins begränsningar. Att sätta människans rätt främst är just det kortsiktiga förhållningssätt som lett fram till klimatproblemen. Det är nu dags att ta nästa steg. Och det kallas holokrati. Se http://matsolausson.blogspot.com/2009/11/thomas-jefferson-med-flera.html.

Katter kring het gröt

2009-12-11T14:13:00.003+01:00

Under klimatmötet i Köpenhamn anser man just nu att man nått framsteg då det gäller att rädda regnskogarna. De rika länderna förmodas betala de länder som tjänar pengar på skövlingen av regnskog för att låta bli.

Största orsaken till att regnskogarna skövlas är att man vill komma åt jordbruksmark för att odla soja. En stor del av denna soja transporteras över Atlanten för att ges som foder till boskap i Europa. Anledningen till att småbönder tvingas tvångsinlösa sin mark i Amazonas är den skenande köttkonsumtionen.

I-länderna - främst USA - försöker nu köpa sig fria från klimatansvaret genom att investera i regnskog i tropikerna. Allt för att inte behöva ändra sin livsstil ett dugg. Delegaterna i Köpenhamn går som katter kring het gröt. Varför talar man inte i klartext, dvs att drygt hälften av utsläppen av växthusgaser kommer från köttindustrin? Och angriper problemet från rätt ände, dvs i produktions- och konsumtionsledet?

Nu kommer det att visa sig att förslaget ändå i slutändan kommer att få viss effekt på grundproblemet: vår livsstil. När man inte tillåts skövla regnskog kommer sojan att stiga i pris och i slutändan kommer köttet att bli dyrare i disken på ICA. Om man nu inte hittar på ytterligare en verklighetsfrämmande subventionering av lantbruket.

Ska det vara så svårt att ändra lite på vår livsstil i stället? När allt kommer till kritan är det vi som bestämmer vad vi stoppar i matkassen. Det kommer rapporter om att inköp av julskinka i år inte har minskat nämnvärt trots all information om vanvård av djur, klimatet, världssvält mm. Det är för mig ett mysterium. Hur tänker vi egentligen?

Fjorton dagar om planetens akutvård

2009-12-07T03:03:00.000+01:00

På klimatmötet handlar det om omedelbara förhållningssätt till den globala uppvärmningen. Nu kan vi inte vänta och skjuta upp längre. Vilka kraftfulla åtgärder måste vår vuxengeneration vidta utan dröjsmål och utan ursäkter. Kommer vi att ha modet att be om klimatsmart mat (vegetariskt) på affärslunchen eller företagskonferensen och riskera att skilja oss från mängden - och att kanske få några kommentarer eller frågor om vad som ligger på vår tallrik? Eller kommer vi att välja den enkla vägen, "business as usual", och bara ta emot det som serveras utan att blinka - vilket kanske är en gris eller ko som vanvårdats den lilla tid den fick här på jorden?
Köpenhamnsmötet måste också ge en tydlig riktning för nästa generation och sända en lika tydlig signal. Hur vill vi bli betraktade av kommande generationer? Den mest liberala grundtanken är att alla har samma rättigheter, och ens rättigheter är okränkbara så länge de inte inskränker någon annans. Eftersom vi alla lever i ett gigantiskt ekosystem så påverkar vi varandra på olika sätt. Just nu är vår påverkan så stor att den inskränker kommande generationers mest grundläggande rättigheter - till frisk luft, rent vatten, tillräckligt med näringsrik mat.
Det är förhoppningen att mötet i Köpenhamn verkligen leder någon vart för att hantera de omedelbara farorna. Och att medvetenheten höjs till den grad att vi omdanar vår skola i riktning mot ett klimatvänligt samhälle. Och då talar vi inte om att lära barnen källsortera och byta till lågenergilampor. Nej, här talar vi om grundläggande värderingar och synsätt. Skapar vi ett meningsfullt liv genom en samhälle inriktad på konsumtion? Eller behöver vi utveckla våra högre behov - behov vars tillfredsställelse inte i samma grad utarmar planetens resurser och förstör miljö och klimat? Här gäller det att tänka långsiktigt också. Med en ny skola.

Vad serveras på klimatmötet?

2009-12-04T17:58:00.003+01:00

Det vore intressant att få reda på vad som serveras på klimatmötet. Blir det månne kött från vanvårdade svin? Blir det Jensens Bøfhus eller klimatsmart? Enligt en rykande färsk rapport från World Watch Institute är drygt hälften av utsläppen av växthusgaser relaterade till köttindustrin.
Snacka om att man enkelt kan radikalt minska klimathotet.
Om viljan finns.
På samma gång kan man utrota världssvälten. Idag får nästan en miljard människor (många barn) inte tillräckligt med mat. Den odlingsbara marken håller på att ta slut trots att mer och mer skog huggs ner. Riset växer inte längre som det ska pga torka medan köttindustrin förbrukar kopiösa mängder rent vatten. På samma areal som man föder en köttätare kan man föda 10-15 personer som äter mat som växer direkt ur jorden.

Min fru är arg idag

2009-11-26T11:53:00.002+01:00

Hon ligger hemma med svininfluensan och har fått avboka många viktiga möten och skjuta upp projekt.
I dagens Sydsvenska Dagbladet skriver hon:

Hej,

Ligger här eländigt sjuk i svininfluensan (jag dikterar och min man skriver) och har mycket tid att fundera.

Djur som föds upp under onaturliga, trånga förhållanden inomhus är benägna att utveckla olika typer av sjukdomar. Grisar är som bekant genetiskt så lika människor att man med lätthet kan använda både vävnad och organ inom sjukvården. Därför finns inte mycket som förhindrar att virussjukdomar hoppar mellan dessa två arter, vilket ju världen fått erfara nu i och med utbrottet av A(H1N1). Stressande och onaturliga förhållanden i grisbesättningar utgör en idealisk grogrund för virus att mutera till ännu farligare varianter, som nu håller på att hända med svininfluensaviruset (t. ex. Norge, Gotland).

I praktiken är svinfarmarnas funktion jämförbar med laboratorier för att utveckla biologiska vapen riktade mot människor. Dessa tidsinställda bomber finns på vår bakgård samtidigt som samhället spenderar miljarder för att bekämpa terrorism och pandemier. Skulle svinindustrin avkrävas försäkringar och ekonomiskt ansvar för orsakad skada och risker för människor skulle vi inte längre ha ett djurskyddsproblem med grisar eftersom farmarna skulle läggas ner som olönsamma.

Med vänlig hälsning
Eerika Olausson
Landskapsarkitekt

Vi får önska henne ett snabbt tillfrisknande.

Global kraftmobilisering för klimatet?

2009-11-16T16:47:00.014+01:00

Senast en övergripande mobilisering skedde var i samband med andra världskriget. Världen stod då enad inför ett globalt hot i form av det Tredje Riket. En mycket stor del av de allierades samhällsresurser gick åt för att hålla emot och bekämpa en gemensam fiende. Oerhörda summor spenderades på att bygga stridsvagnar, krigsfartyg, militärflygplan, sjukvård och förnödenheter.

Mobiliseringen berörde medborgare i nationer över hela världen, både direkt och indirekt. Man tvingades till stora förändringar, mörkläggningar och utegångsförbud och restriktioner i kommunikationer. Man behövde ändra sina vardagsrutiner och vanor. Det fanns en medvetenhet om att man inte kunde låta fienden härja fritt, och det fanns en djupt rotad vilja att ta itu med problemet. Även USA anslöt sig sedermera till den gemensamma ansträngning som slutligen fick fienden på fall.

Idag tvingas vi möta ett nytt globalt hot - växthuseffekten - men denna gång kan vi inte identifiera en enskild fiende. I stället bär vi alla skulden genom det ekologiska avtryck våra moderna samhällen lämnar. Återigen tvingas vi mobilisera våra gemensamma krafter.

Men till skillnad från den stora kraftmobilisering och de uppoffringar mänskligheten gjorde för inte så länge sedan står det nu i vår makt att men ganska små medel åstadkomma kraftfulla positiva effekter. Med små förändringar kan vi radikalt bekämpa den största boven: metan som kommer från köttindustri och soptippar.

Hur kan man kort beskriva detta nya hot? Våra samhällen alstrar mer koldioxid och metan än vad planeten klarar av att hantera. Det har förödande konsekvenser som de flesta idag känner till. Klimathotet är opersonligt och obevekligt, det kommer smygande och drabbar alla på hela planeten. Det för redan nu med sig strömmar av klimatflyktingar både från översvämmade och förtorkade områden. Hur mobiliserar man då för att möta det nya hotet? Eftersom man måste peka lika mycket på sig själv som på andra har det blivit mer problematiskt och förändringsprocessen går för långsamt för att föreslagna åtgärder ska kunna hinna ikapp "fienden".

Saker som komplicerar och bromsar förändringsprocessen är dels den äldre generationen där många fortfarande lever i tron att återuppbygga och underhålla materiellt välstånd och konsumtion är synonymt med välmående. Sedan har vi de yngre generationerna (president Obama och framåt) som inte behövt växa upp under eller i efterdyningarna av andra världskriget. I västvärlden har man fötts in i en hög materiell standard och tagit den för givet. På ett helt naturligt sätt ser man ofta till den egna omedelbara behovstillfredsställelsen och glömmer bort att ta hänsyn till konsekvenserna.

Men finns det bara en vilja så finns det alltid en utväg. Utan att behöva förändra sin vardag tillnärmelsevis så mycket som våra farföräldrar tvingades göra under andra världskriget, kan man ändå snabbt åstadkomma extremt kraftfulla effekter mot klimathotet. Som ett exempel kan nämnas att animalieproduktionen (kött, svin, fågel) , enligt en ny rapport från World Watch Institute, står för drygt hälften av utsläppen av växthusgaser. Hur skulle det påverka klimatet om vi ändrade våra matvanor lite? Kämpade emot "kött-lobbyn"? Idag finns det till och med vegetabiliskt kött, fågel och fisk, och många produkter är såpass välgjorda att man som konsument knappast märker någon skillnad.

Eller måste grannen ändra sig först - medan det blir allt varmare på jorden?

Kan en organisation bli mer framgångsrik genom att agera hedervärt?

2009-11-12T21:29:00.004+01:00

Dr Kim Cameron från University of Michigan bedriver vetenskaplig forskning kring sambandet mellan organisationers "virtuousness" (ärbarhet, rättskaffenhet) och hurpass framgångsrika de är.

Uppfattningen att man kan göra affärer till varje pris är vanligare än man tror. Att vara en "hänsynslös affärsman" har snarast ansetts som en merit för att nå framgång. "Det är bara resultaten som räknas" och inte medlen är en annan liknande uppfattning.

Nu har man dock funnit statistiskt starka samband mellan en organisations ärbarhet, som kännetecknas av integritet, optimism, förlåtande, medkännande och tillit, och såväl den objektiva prestationsförmågan (finansiell, kvalitet) och den uppfattade prestationsförmågan (anställdas engagemang, omsättning).

En intressant studie är en som handlar om den amerikanska flygtransportindustrin som drabbades mycket hårt av attackerna den 11 september och framåt. De första dagarna efter attacken var det till och med förbjudet enligt lag att flyga. Därefter ökade lufttrafiken gradvis och antalet passagerare planade ut vid 80% av tidigare beläggning. Problemet var dock att flygbolagens ekonomiska modell räknade med en total beläggning av 86% för att gå jämnt ut ekonomiskt. Med andra ord förlorade de stora summor pengar varje dag.

Flygbolagen blev tvungna att skära ner på olika sätt och varje bolag har sin egen historia att berätta. De två bolag som drabbades allra hårdast var Southwest Airlines och USAir. Detta pga av att de flög korta pendlarsträckor, såsom Washington-New York och Chicago-Detroit, och folk började i allt större utsträcking välja tåg, buss eller bil framför flyget. Däremot valde flygbolagen helt skilda strategier för att hantera problemet. De flesta flygbolagen bestämde sig för att minska på personalen och USAir gick så långt att man sade upp alla kontrakt med affärspartners och sparkade var fjärde medarbetare utan vare avgångsvederlag, försäkring eller annan ersättning. Knappast en särskilt hedervärd strategi ur mänskligt perspektiv. Diagrammet nedan visar personalnedskärningarna i procent. Källa: Amerikanska Flygtransportindustrin.

Anställda som fick sluta efter 11 sep 2001

Southwest Airline däremot resonerade annorlunda. Trots att de förlorade 5 miljoner dollar om dagen vägrade de friställa några anställda, vilket vid första påseendet kan verka oförståndigt ifall man vill spara pengar.

Southwests CEO, Jim Parker, sa: "Det är klart att vi inte kan hålla på i all evighet, men vi är beredda att utstå en del bakslag, även vad gäller vårt börsvärde, för att bevara jobben för våra anställda. Ingenting dödar företagskulturen mer effektivt än att friställa. Därför har ingen har någonsin sparkats från Southwest. Att inte friställa skapar lojalitet, trygghetskänsla och tillit."

När sedan uppföljning gjordes av flygbolagens börvärde under den 5 efterföljande åren fanns ett obestridligt starkt samband mellan ärbarheten hos bolagens strategier och aktiernas värde.

Börsvärden sep 2001 - sep 2006

Även på Wall Street följde pengarna i kölvattnet efter ärbarhet. Dr. Cameron beskriver ett annat anmärkningsvärt projekt i sin bok: "Making the Impossible Possible", nämligen saneringen av Rocky Flats - det område där USA sedan 50-talet byggde kärnvapen - ett projekt som med hjälp av hedervärda mål och strategier gick 60 miljoner dollar under budget och blev klart 60 år för tidigt.

Det ser onekligen ut som om hedervärda metoder påverkar en organisations framgång positivt.

Vad kan vi lära oss av Costa Rica?

2009-11-12T21:16:00.011+01:00

I den nya uppdaterade rapporten om HPI - Happy Planet Index - placerar sig Costa Rica högst upp på listan av 143 länder som utvärderats vad gäller medborgarnas genomsnittliga livslängd, livstillfredsställelse och priset för det, dvs. det ekologiska avtrycket. Ju högre HPI, desto effektivare är landet när det gäller att ge sina medborgare långa och lyckliga liv utan att det kostar för mycket för planeten.

Rika västländer som Sverige och USA återfinns längre ner på listan, på 53:e respektive 114:e plats.

Nation	Livslängd	Livstillfreds- ställelse	Ekologiskt avtryck	HPI*
Costa Rica	78,5 år	8,5	2,3	76,1
Sverige	80,5 år	7,9	5,1	48,0
USA	77,9 år	7,9	9,4	30,7

Förutom att Costa Rica rapporterar den högsta livstillfredsställelsen i världen, har man också den näst längsta livslängden i Nya Världen (endast Kanada har längre). De lever lite längre än amerikaner, rapporterar mycket högre nivåer av livstillfredsställelse men lämnar ändå mindre än en fjärdedel av amerikanernas ekologiska avtryck.
Vad gör Costa Rica rätt? Vad kan vi lära?
Först kan man konstatera att Costa Rica är demokratins och fredens boning i ett turbulent Centralamerika, och det är ingen slump att landet vidtagit noga övervägda åtgärder för att minska sin miljöpåverkan. Vad som är unikt i jämförelse med resten av världen är att man redan på 70-talet slog ihop energi- och miljödepartementen, vilket fått till följd att häpnadsväckande 99 % av Costa Ricas energiproduktion kommer från förnyelsebara källor. 1997 införde man en kolskatt på utsläpp, och intäkterna användes till att betala samhällen med naturbefolkning så att de kan bevara sina omkringliggande skogsområden. Avskogningen har vänt och idag växer det skog på dubbelt så mycket mark som för 20 år sedan. År 2007 förklarade den costaricanska regeringen att landet har för avsikt att vara kolneutralt senast 2021. Till följd av dessa drastiska åtgärder har Costa Rica stigit på skalan för Yale-universitetets miljöprestationsindikator, från plats 15 i världen år 2006 till 5:e plats 2008, den högsta positionen utanför Europa.

Mariano Rojas, som kommer från Costa Rica, och är professor i ekonomi vid Mexikos latinamerikanska fakultet för samhällsvetenskap, är inte förvånad över sitt lands prestationer och bidrar med ytterligare förklaringar:

Avskaffandet av landets armé 1949, vilket frigjorde
statligt kapital att användas till sociala program
Robusta sociala nätverk av vänner, familjer, grannar,
vilka möjliggjordes genom en vettig balans mellan arbete och fritid
Rika naturtillgångar
Likabehandling av kvinnor
Stark politisk medverkan

Costa Rica är inte ett paradis. Denna välfärdsstat, en av de högst utvecklade utanför Skandinavien, tvingas hantera ett ekonomiskt system som orsakar stora skillnader, och nästan 10 % av befolkningen lever på mindre än 2 $ om dagen. Rent vatten och läskunnighet bland vuxna finns nästan överallt. Och medan vi håller andan för att se om Costa Rica verkligen rör sig i riktning mot att bli kolneutralt i ett framtida HPI, är dess nuvarande ekologiska avtryck fortfarande 8 % över gränsvärdet för att kunna klara sig på en planet för att leva.
____________________

* HPI mäts på skalan 0 - 100 och beräknas enligt formeln som visas i ett tidigare inlägg, som blir normaliserat med hjälp av ett par konstanter. För detaljerna kring hur indexet beräknas, se rapporten.

Thomas Jefferson med flera

2009-11-12T21:04:00.002+01:00

En sommardag 1776 antog den första amerikanska kongressen sin självständighetsförklaring gentemot det brittiska väldet. De kanske mest kända formuleringarna som Thomas Jefferson med flera satte i sin förklaring handlar om människans naturliga och okränkbara rätt till "liv, frihet och strävan efter lycka". Dessa ord har kommit att stå modell för många moderna demokratier.

Ordet demokrati kommer från grekiskan, demos - folket och kratos - styre, vilket innebär att det är vi människor som ansvarar för vårt eget styre och hur vi påverkar världen runtomkring oss. Alla har rätt att vara med att bestämma, men med det följer samtidigt att vi alla har ansvar för resultaten - även de som väljer att ligga på soffan. De har valt att delegera besluten till andra och är därför delaktiga i det ansvar som de andra har för resultaten.

Sir Winston Churchill lär en gång ha sagt: "Demokrati är den sämsta statsformen, bortsett från alla andra". Vilket indikerar att även demokratin har sina fel och brister - någonting som vi kanske inte behöver diskutera här. När vi nu emellertid gett oss själva makten så gäller det att utöva den på ett ansvarsfullt och långsiktigt hållbart sätt. Det gäller inte minst hur vi förhåller oss till jordens resurser och hur vi hanterar våra avfallsprodukter. Det är därför nödvändigt att utöka ansvaret inte bara till människans (kortsiktiga) bästa utan även till hela planetens (långsiktiga) bästa.

Med ordet holokrati vill jag visa på att vi människor har ett helhetsansvar för planetens välbefinnande, som vårt välbefinnande är beroende av. Holo betyder "hel, fullständig". Vi kan givetvis inte ansvara för de stora skeendena och naturfenomenen, men vi ansvarar för vårt eget avtryck på planeten och den påverkan det har på de stora skeendena. I maktens korridorer är det vi människor som även företräder skogar och hav, luft, djur och fåglar.

Låt oss fortsätta att fundera över hur vårt liv, vår frihet och vår strävan efter lycka påverkar planeten. Till exempel, vad är "lycka" egentligen? Och vilket pris måste vår planet betala?

Ny rapport om växthusgaser

2009-11-12T21:00:00.003+01:00

År 2006 kom FN:s Food and Agricultural Organization med en rapport som visade att 18% av utsläppen av växthusgaser kommer från boskapsuppfödning. Det är mer än hela transportsektorn. Växthusgaser består i huvudsak av metan och koldioxid och fungerar som värmeisolering i atmosfären. Detta gör att klimatet på jorden blir allt varmare vilket håller på att få förödande konsekvenser.

I senaste numret (nov-dec 2009) av World Watch Magazine, som ges ut av det välrenommerade World Watch Institute, publiceras en ny, ännu mer alarmerande rapport. I rapporten, som författats av två av Världsbankens miljöforskare och rådgivare, Robert Goodland och Jeff Anhang, har man tagit hänsyn till flera dolda källor till växthusgaser, bl. a. det minskade återupptaget som blir resultatet av att man hugger ner alltmer skog. Som exempel kan ses Paraguay som huggit ner 98% av sin skog och i stället odlar soja, vilken skeppas till Europa och används som föda till boskap.

Källa: World Watch Magazine, nov-dec 2009

I rapporten har man även tagit hänsyn till att en del av utsläppen som i grunden beror på uppfödning av boskap, svin och kycklingar placerats inom fel kategori.

Det man kommit fram till är att denna sektor står för drygt hälftn av allt utsläpp av växthusgaser. Forskarna har varit noga med att uppskatta värden i underkant för att siffrorna inte ska bli missvisande.

Läs hela den nya rapporten här.

Med tanke på att det idag finns ett överflöd av livsmedel som man lyckats "kopiera" och duger mer än väl som substitut för kött och fågel, så borde det inte medföra några större problem att ställa om både konsumtion och produktion till vegetabiliskt baserad föda. Vi är inte beroende av kött ur näringsfysiologisk synvinkel.

Så det står i vår makt att drastiskt förbättra de dystra utsikterna för vårt klimat. Men vad är det som hindrar oss? Måste grannen göra det först?

http://www.aftonbladet.se/debatt/article6176234.ab

Hur många planeter behöver vi?

2009-11-12T20:31:00.005+01:00

I detta inlägg blir det tydligt hur frågorna griper in i varandra: miljö/klimat och livskvalitet. Men eftersom det mest kommer att handla om priset planeten betalar för vårt välbefinnande väljer jag kategorin "Miljö och klimat".

Först vill jag tipsa om en intressant dokumentär som både visar allvaret i miljö- och klimatsituation men även väcker visst hopp.

Kolla på filmen "Home" här.

Den har redan visats mer än 3,5 miljoner gånger. Mitt råd är att se den tillsammans med några vänner i lugn och ro. Den är 1,5 tim lång.
_______________________________________________

Hur bör man mäta ett lands välstånd, BNP eller HPI?

Det vanliga sättet att mäta en nations välstånd är ekonomisk tillväxt, BNP - bruttonationalprodukten. Detta sätt att mäta har hittills lämnat över en miljard människor i svår fattigdom och har varken ökat rikedomen hos de redan rika i någon större utsträckning eller tillhandahållit någon ekonomisk stabilitet. I stället har det fört oss till avgrundens rand på grund av snabbt minskande naturresurser och oförutsägbara klimatförändringar. Det är inte att undra på att människor nu ropar efter ett annat sätt att mäta välstånd.
"Happy Planet Index" 2.0 rankar 143 länder (99% av världens befolkning) på en skala 0 till 100. För att uppnå ett högt indextal måste man uppfylla samtliga tre faktorer som utgör indexet - lång livslängd, hög livstillfredsställelse och litet ekologiskt avtryck.

Resultatet vänder upp-och-ned på vår uppfattning om vad som är välstånd. Samtidigt som HPI bekräftar att de länder där man är som lyckligast och friskast mestadels är rikare industriländer visar rapporten det ohållbara ekologiska pris vi betalar. Den avslöjar också några undantag som är värda att notera - några inte lika rika länder, med betydligt mindre ekologiskt avtryck per innevånare, som har lång livslängd och hög livstillfredsställelse. Med andra ord visar detta att ett gott liv är möjligt utan att det måste ske på planetens bekostnad.

Överst på listan finns i tur och ordning Costa Rica, Dominikanska Republiken och Jamaica. Sverige kommer på 53:e och USA på 114:e plats. Längst ner finner vi Botswana, Tanzania och Zimbabwe. Våra nordiska grannar befinner sig på 59:e (Finland), 88:e (Norge) och 105:e plats (Danmark).

Nedan finns en översikt över ländernas ekologiska avtryck, mätt i hur många planeter som skulle behövas för ett ekologiskt uthålligt samhälle:

HPI för ett ekologiskt hållbart välbefinnande

2009-11-12T20:25:00.003+01:00

Inför en osäker framtid behöver vårt samhälle en ny kompass för att ge oss en riktning mot verkliga framsteg. En sådan kompass måste visa på det som verkligen betyder något för oss innerst inne: vårt välbefinnande i form av ett långt, lyckligt och meningsfullt liv och vad det innebär för vår planet, dvs vår konsumtion av dess resurser.

Kompassen för samman dessa båda faktorer på ett unikt sätt och tar tag i hur ekologiskt effektivt vi uppnår det goda livet. I dagens värld befinner vi oss fortfarande långt från ett ekologiskt hållbart välbefinnande.

New Economics Foundation har tagit fram en sådan kompass. Den kallas "Happy Planet Index" och formeln är ganska enkel:

Med andra ord tittar de på hur länge vi lever, hur vi mår under tiden och ställer det i relation till hur mycket av jordens resurser vi utnyttjar och hur mycket vi smutsar ner land, hav och atmosfär.

Den som behärskar konsten att leva ett långt och lyckligt liv utan att överutnyttja planeten får alltså ett högt (Happy Planet) index.

I kommande inlägg reder vi ut detta ytterligare.

De Tre Grundreglerna

2009-11-12T20:21:00.002+01:00

Tänk om det fanns tre enkla regler som vem som helst kan rätta sig efter och som skulle kunna förvandla skolan till en plats som är befriad från mobbning och våld, droger och vandalisering?

Vi vill bygga en skola som lägger grunden till en positivare framtid. Därför är det viktigt att värdegrundsarbetet i skolan får en allt större plats i skolarbetet.

Idag ges på många håll undervisning i ämnet Livskunskap. I en motion till riksdagen (2009/10:Ub201 "Livskunskap i skolan") som lades i september, vill man bl. a. "göra ämnet livskunskap till en nationell kurs för gymnasieskolan". I motionen skriver man vidare att "i utvärderingar som genomförts under ett flertal år ger eleverna enormt positiv respons och betonar vikten av ämnet. Den kritik som förts fram är framförallt att man önskat ämnet tidigare och att kursen skulle vara längre".

Det är bra att det finns ett stort behov av värdegrundsskapande arbete i skolan, men frågan är om detta inte borde integreras i den ordinarie undervisningen i stället för att bli ett nytt ämne? I vilket fall som helst är det är ett betydelsefullt steg bort från taylorismens* skola som fortfarande i stor utsträckning ser som sin uppgift att "producera" arbetskraft till industrisamhället.

I avvaktan på att skola ska hinna ikapp det lär- och värdesamhälle vi är på väg in i, tvingas vi hantera olika uttryck för många barns och ungdomars frustration. Denna frustration kan ha flera andra orsaker än att de upplever undervisningen som inte anpassat till det moderna samhället. En sådan annan orsak är svåra familjeförhållanden vilket berörts i tidigare inlägg.

Nu finns det faktiskt tre enkla och egentligen ganska självklara regler, vilka baserar sig på de mest fundamentala värderingarna i samhället. Reglerna är också så beskaffade att man utan större svårigheter klarar av att rätta sig efter dem. De är mycket kraftfulla i all sin enkelhet och ger konkreta goda resultat i vardagen. De kallas rätt och slätt:

De Tre Grundreglerna

1. Du ska inte skada dig själv.
2. Du ska inte skada andra.
3. Du ska inte skada andras egendom.

Ju enklare desto bättre, eller hur? Reglerna är enligt erfarenhet mycket bra att ha som underlag för diskussion och tolkning i klassen i det värdegrundsskapande arbetet. Och inte minst kan De Tre Reglerna begripas och följas långt ner i åldrarna.

Hur tror du att en skola skulle se ut ifall man där kom överens att följa De Tre Grundreglerna?

* F.W. Taylor var en amerikansk ingenjör verksam kring förra sekelskiftet och som ibland sägs vara det löpande bandets fader. Den som är intresserad av en motsatt riktning kan titta på ett underhållande föredrag som hölls i början av 2007 av Sir Ken Robinson.

Liten förbättring - stor effekt?

2009-11-12T20:16:00.003+01:00

Det talas om att skolan får för lite resurser. Och visst är det sant att någonting så viktigt som skolan aldrig kan få för mycket resurser. Men ännu viktigare är att rätt slags resurser sätts in på tillräckligt bra sätt. Framför allt är det viktigt att hantera sådant som har negativ påverkan på skolans arbete.

För att kunna behålla ett fokus på lärande - och gärna ett nyfiket och lustfyllt lärande - måste både elever och personal få känna sig trygga i sin miljö. Störningar, mobbning och skadegörelse hör till det som får stora negativa konsekvenser för skolans arbete. Hur kan man komma tillrätta med orsakerna till dessa oönskade beteenden?

Ett perspektiv är att betrakta barn och ungdomar som mår väldigt dåligt hemma. Några av dem släpper ut sin vrede och besvikelse i skolan, och låter den gå ut över kamrater, personal och inventarier.

Många barn (och vuxna) berättar att föräldrarnas skilsmässa är något av det mest smärtsamma de har varit med om. De upplever ångest, rädsla, förvirring, depression samt beteendestörningar i skolan.

Varje år tvingas nästan 50.000 svenska barn vara med om att deras föräldrar skiljer sig. I Eslövs kommun (som jag själv tillhör) blir 4 barn av 100 i åldersgruppen 0-17 år skilsmässobarn (Källa: SCB). Detta motsvarar ett barn i varje skolklass årligen, och i grundskolans niondeklasser finns alltså 8-9 skilsmässobarn.

Dessa påverkas på olika sätt och i olika grad. Forskning visar att skilsmässobarn löper större risk att råka i olika svårigheter, inklusive problem i skolan, dåliga relationer med familjemedlemmar och kamrater, låg självkänsla och depressioner. Ungdomar vars föräldrar skilt sig slutar oftare skolan i förtid, hamnar i arbetslöshet eller missbruk och blir ogifta tonårsföräldrar. I vuxen ålder hamnar de i större utsträckning i äktenskapliga konflikter och har högre skilsmässofrekvens. De flesta av dessa problem har en tendens att anhopa sig till att bli ett övergripande mönster av anpassningssvårigheter. Mellan 20-25% av alla skilsmässobarn upplever denna anhopning av problem, dvs i snitt två elever i varje niondeklass.

Samhället kan mildra effekterna av detta genom att ge förebyggande stöd till föräldrar som står inför skilsmässa och omgifte. Föräldrar som bestämt sig för att skiljas bör få rådgivning och utbildning i att hjälpa barnen klara sig igenom skilsmässan. I USA kommer många stater att införa detta som villkor för att kunna få ut skilsmässa. Men i Sverige måste det givetvis vara frivilligt. Även frånskilda föräldrar som bestämt sig för att bilda ny familj ska få rådgivning och utbildning i att hjälpa barnen integrera i den nya familjen.

Vad tycker ni? Kan vi få en bättre skola i Sverige genom att ge skilsmässobarnen en chans?