Min fru är arg idag

Hon ligger hemma med svininfluensan och har fått avboka många viktiga möten och skjuta upp projekt.
I dagens Sydsvenska Dagbladet skriver hon:

Hej,

Ligger här eländigt sjuk i svininfluensan (jag dikterar och min man skriver) och har mycket tid att fundera.

Djur som föds upp under onaturliga, trånga förhållanden inomhus är benägna att utveckla olika typer av sjukdomar. Grisar är som bekant genetiskt så lika människor att man med lätthet kan använda både vävnad och organ inom sjukvården. Därför finns inte mycket som förhindrar att virussjukdomar hoppar mellan dessa två arter, vilket ju världen fått erfara nu i och med utbrottet av A(H1N1). Stressande och onaturliga förhållanden i grisbesättningar utgör en idealisk grogrund för virus att mutera till ännu farligare varianter, som nu håller på att hända med svininfluensaviruset (t. ex. Norge, Gotland).

I praktiken är svinfarmarnas funktion jämförbar med laboratorier för att utveckla biologiska vapen riktade mot människor. Dessa tidsinställda bomber finns på vår bakgård samtidigt som samhället spenderar miljarder för att bekämpa terrorism och pandemier. Skulle svinindustrin avkrävas försäkringar och ekonomiskt ansvar för orsakad skada och risker för människor skulle vi inte längre ha ett djurskyddsproblem med grisar eftersom farmarna skulle läggas ner som olönsamma.

Med vänlig hälsning
Eerika Olausson
Landskapsarkitekt

Vi får önska henne ett snabbt tillfrisknande.

Global kraftmobilisering för klimatet?

Senast en övergripande mobilisering skedde var i samband med andra världskriget. Världen stod då enad inför ett globalt hot i form av det Tredje Riket. En mycket stor del av de allierades samhällsresurser gick åt för att hålla emot och bekämpa en gemensam fiende. Oerhörda summor spenderades på att bygga stridsvagnar, krigsfartyg, militärflygplan, sjukvård och förnödenheter.

Mobiliseringen berörde medborgare i nationer över hela världen, både direkt och indirekt. Man tvingades till stora förändringar, mörkläggningar och utegångsförbud och restriktioner i kommunikationer. Man behövde ändra sina vardagsrutiner och vanor. Det fanns en medvetenhet om att man inte kunde låta fienden härja fritt, och det fanns en djupt rotad vilja att ta itu med problemet. Även USA anslöt sig sedermera till den gemensamma ansträngning som slutligen fick fienden på fall.

Idag tvingas vi möta ett nytt globalt hot - växthuseffekten - men denna gång kan vi inte identifiera en enskild fiende. I stället bär vi alla skulden genom det ekologiska avtryck våra moderna samhällen lämnar. Återigen tvingas vi mobilisera våra gemensamma krafter.

Men till skillnad från den stora kraftmobilisering och de uppoffringar mänskligheten gjorde för inte så länge sedan står det nu i vår makt att men ganska små medel åstadkomma kraftfulla positiva effekter. Med små förändringar kan vi radikalt bekämpa den största boven: metan som kommer från köttindustri och soptippar.

Kan en organisation bli mer framgångsrik genom att agera hedervärt?

Dr Kim Cameron från University of Michigan bedriver vetenskaplig forskning kring sambandet mellan organisationers "virtuousness" (ärbarhet, rättskaffenhet) och hurpass framgångsrika de är.

Uppfattningen att man kan göra affärer till varje pris är vanligare än man tror. Att vara en "hänsynslös affärsman" har snarast ansetts som en merit för att nå framgång. "Det är bara resultaten som räknas" och inte medlen är en annan liknande uppfattning.

Nu har man dock funnit statistiskt starka samband mellan en organisations ärbarhet, som kännetecknas av integritet, optimism, förlåtande, medkännande och tillit, och såväl den objektiva prestationsförmågan (finansiell, kvalitet) och den uppfattade prestationsförmågan (anställdas engagemang, omsättning).

Vad kan vi lära oss av Costa Rica?

I den nya uppdaterade rapporten om HPI - Happy Planet Index - placerar sig Costa Rica högst upp på listan av 143 länder som utvärderats vad gäller medborgarnas genomsnittliga livslängd, livstillfredsställelse och priset för det, dvs. det ekologiska avtrycket. Ju högre HPI, desto effektivare är landet när det gäller att ge sina medborgare långa och lyckliga liv utan att det kostar för mycket för planeten.

Rika västländer som Sverige och USA återfinns längre ner på listan, på 53:e respektive 114:e plats.

Nation	Livslängd	Livstillfreds- ställelse	Ekologiskt avtryck	HPI*
Costa Rica	78,5 år	8,5	2,3	76,1
Sverige	80,5 år	7,9	5,1	48,0
USA	77,9 år	7,9	9,4	30,7

Förutom att Costa Rica rapporterar den högsta livstillfredsställelsen i världen, har man också den näst längsta livslängden i Nya Världen (endast Kanada har längre). De lever lite längre än amerikaner, rapporterar mycket högre nivåer av livstillfredsställelse men lämnar ändå mindre än en fjärdedel av amerikanernas ekologiska avtryck.

Thomas Jefferson med flera

En sommardag 1776 antog den första amerikanska kongressen sin självständighetsförklaring gentemot det brittiska väldet. De kanske mest kända formuleringarna som Thomas Jefferson med flera satte i sin förklaring handlar om människans naturliga och okränkbara rätt till "liv, frihet och strävan efter lycka". Dessa ord har kommit att stå modell för många moderna demokratier.

Ordet demokrati kommer från grekiskan, demos - folket och kratos - styre, vilket innebär att det är vi människor som ansvarar för vårt eget styre och hur vi påverkar världen runtomkring oss. Alla har rätt att vara med att bestämma, men med det följer samtidigt att vi alla har ansvar för resultaten - även de som väljer att ligga på soffan. De har valt att delegera besluten till andra och är därför delaktiga i det ansvar som de andra har för resultaten.

Sir Winston Churchill lär en gång ha sagt: "Demokrati är den sämsta statsformen, bortsett från alla andra". Vilket indikerar att även demokratin har sina fel och brister - någonting som vi kanske inte behöver diskutera här. När vi nu emellertid gett oss själva makten så gäller det att utöva den på ett ansvarsfullt och långsiktigt hållbart sätt. Det gäller inte minst hur vi förhåller oss till jordens resurser och hur vi hanterar våra avfallsprodukter. Det är därför nödvändigt att utöka ansvaret inte bara till människans (kortsiktiga) bästa utan även till hela planetens (långsiktiga) bästa.

Med ordet holokrati vill jag visa på att vi människor har ett helhetsansvar för planetens välbefinnande, som vårt välbefinnande är beroende av. Holo betyder "hel, fullständig". Vi kan givetvis inte ansvara för de stora skeendena och naturfenomenen, men vi ansvarar för vårt eget avtryck på planeten och den påverkan det har på de stora skeendena. I maktens korridorer är det vi människor som även företräder skogar och hav, luft, djur och fåglar.

Låt oss fortsätta att fundera över hur vårt liv, vår frihet och vår strävan efter lycka påverkar planeten. Till exempel, vad är "lycka" egentligen? Och vilket pris måste vår planet betala?

Ny rapport om växthusgaser

År 2006 kom FN:s Food and Agricultural Organization med en rapport som visade att 18% av utsläppen av växthusgaser kommer från boskapsuppfödning. Det är mer än hela transportsektorn. Växthusgaser består i huvudsak av metan och koldioxid och fungerar som värmeisolering i atmosfären. Detta gör att klimatet på jorden blir allt varmare vilket håller på att få förödande konsekvenser.

I senaste numret (nov-dec 2009) av World Watch Magazine, som ges ut av det välrenommerade World Watch Institute, publiceras en ny, ännu mer alarmerande rapport. I rapporten, som författats av två av Världsbankens miljöforskare och rådgivare, Robert Goodland och Jeff Anhang, har man tagit hänsyn till flera dolda källor till växthusgaser, bl. a. det minskade återupptaget som blir resultatet av att man hugger ner alltmer skog. Som exempel kan ses Paraguay som huggit ner 98% av sin skog och i stället odlar soja, vilken skeppas till Europa och används som föda till boskap.

Hur många planeter behöver vi?

I detta inlägg blir det tydligt hur frågorna griper in i varandra: miljö/klimat och livskvalitet. Men eftersom det mest kommer att handla om priset planeten betalar för vårt välbefinnande väljer jag kategorin "Miljö och klimat".

Först vill jag tipsa om en intressant dokumentär som både visar allvaret i miljö- och klimatsituation men även väcker visst hopp.

Kolla på filmen "Home" här.

Den har redan visats mer än 3,5 miljoner gånger. Mitt råd är att se den tillsammans med några vänner i lugn och ro. Den är 1,5 tim lång.
_______________________________________________

Hur bör man mäta ett lands välstånd, BNP eller HPI?

Det vanliga sättet att mäta en nations välstånd är ekonomisk tillväxt, BNP - bruttonationalprodukten. Detta sätt att mäta har hittills lämnat över en miljard människor i svår fattigdom och har varken ökat rikedomen hos de redan rika i någon större utsträckning eller tillhandahållit någon ekonomisk stabilitet. I stället har det fört oss till avgrundens rand på grund av snabbt minskande naturresurser och oförutsägbara klimatförändringar. Det är inte att undra på att människor nu ropar efter ett annat sätt att mäta välstånd.

HPI för ett ekologiskt hållbart välbefinnande

Inför en osäker framtid behöver vårt samhälle en ny kompass för att ge oss en riktning mot verkliga framsteg. En sådan kompass måste visa på det som verkligen betyder något för oss innerst inne: vårt välbefinnande i form av ett långt, lyckligt och meningsfullt liv och vad det innebär för vår planet, dvs vår konsumtion av dess resurser.

Kompassen för samman dessa båda faktorer på ett unikt sätt och tar tag i hur ekologiskt effektivt vi uppnår det goda livet. I dagens värld befinner vi oss fortfarande långt från ett ekologiskt hållbart välbefinnande.

New Economics Foundation har tagit fram en sådan kompass. Den kallas "Happy Planet Index" och formeln är ganska enkel:

Med andra ord tittar de på hur länge vi lever, hur vi mår under tiden och ställer det i relation till hur mycket av jordens resurser vi utnyttjar och hur mycket vi smutsar ner land, hav och atmosfär.

Den som behärskar konsten att leva ett långt och lyckligt liv utan att överutnyttja planeten får alltså ett högt (Happy Planet) index.

I kommande inlägg reder vi ut detta ytterligare.

De Tre Grundreglerna

Tänk om det fanns tre enkla regler som vem som helst kan rätta sig efter och som skulle kunna förvandla skolan till en plats som är befriad från mobbning och våld, droger och vandalisering?

Vi vill bygga en skola som lägger grunden till en positivare framtid. Därför är det viktigt att värdegrundsarbetet i skolan får en allt större plats i skolarbetet.

Liten förbättring - stor effekt?

Det talas om att skolan får för lite resurser. Och visst är det sant att någonting så viktigt som skolan aldrig kan få för mycket resurser. Men ännu viktigare är att rätt slags resurser sätts in på tillräckligt bra sätt. Framför allt är det viktigt att hantera sådant som har negativ påverkan på skolans arbete.

För att kunna behålla ett fokus på lärande - och gärna ett nyfiket och lustfyllt lärande - måste både elever och personal få känna sig trygga i sin miljö. Störningar, mobbning och skadegörelse hör till det som får stora negativa konsekvenser för skolans arbete. Hur kan man komma tillrätta med orsakerna till dessa oönskade beteenden?