Bristen på odlingsbar mark.

I en artikel i Aftonbladet stoltserar en gård i Storbritannien med att ha "världens största oxe". Den äter 18 kilo havre, foderbetor, korn, potatis och hö varje dag och är åtta år gammal. Med lite enkel matematik kan man konstatera att detta djur konsumerat ca 50 ton av ovanstående hittills. Och det kommer att dröja ytterligare några år innan oxen vid namn "The Field Marshall" kommer att slaktas och bli till ca 1 ton i köttdiskarna. Så drygt 60 ton havre, foderbetor, korn, potatis och hö plus minst 50.000 liter vatten kommer att ha gått åt. Om man odlat något annat än hö, till exempel vete, hur många människor skulle kunna födas istället? Låt oss anta att oxen räcker till mat åt 2000 människor för en dag (1/2 kg kött per person). Ifall vi istället direkt gav folk den mat som oxen ätit under sin livstid skulle vi kunna föda 240.000 människor för en dag, dvs 120 ggr fler. Snacka om dålig markhushållning.
Vi har inte tagit med alla vattenmängder som förbrukats - både under oxens uppväxt som vid slakthanteringen. Inte heller all metan som oxen alstrat och som går ut i atmosfären. Här har det kommit en helt färsk rapport från World Watch Institute som visar att drygt hälften av växthusgaserna härrör från köttindustrin.
En kosthållning baserad på kött är alltså inte bara ett hot mot klimat och miljö, utan även orsak till svält i världen.

Man är inte kroppen.

Intressant artikel i Aftonbladet om Göran Grip, läkare och författare, som i sin barndom hade en UKU - utanför-kroppen-upplevelse. Läs artikeln här.

Dessa tankar och upplevelser kan ju verka främmande för oss här i Norden, som enligt hävd anser att "man lever bara en gång". Det kan vara intressant att få inblick i reinkarnationstanken - något som delas av de flesta på den här planeten.

Även om man inte är kroppen så är det ändå viktigt att göra det bästa med/för den så länge vi har den.

Naturens vänliga diktatur

Mitt upp i alla klimatförhandlingar är det lätt att bortse från att den slutliga förhandlingsparten är naturen själv. Med naturen förhandlar man däremot inte i "sann demokratisk anda". Naturen är obeveklig. Ifall vi inte lever enligt hennes villkor så blir hon den värsta tänkbara fiende. Om vi däremot följer hennes naturliga diktat är hon den bästa vännen. Hon delar då frikostigt och rättvist med sig av sina rikedomar. Så det gäller att behålla fokus på kärnfrågan. Det handlar inte så mycket om hur vi förhandlar med varandra utan mer om hur vi agerar i förhållande till naturen. Vi lever under hennes vänliga diktatur. Och den är inte förhandlingsbar.

Köpenhamn - demokratins begränsning

Eftersom klimatet är ett systemiskt fenomen är demokrati ett högst begränsat sätt att hantera frågor som rör detta. I Köpenhamn blev toppmötet det slutliga beviset för demokratins begränsningar. Att sätta människans rätt främst är just det kortsiktiga förhållningssätt som lett fram till klimatproblemen. Det är nu dags att ta nästa steg. Och det kallas holokrati. Se http://matsolausson.blogspot.com/2009/11/thomas-jefferson-med-flera.html.

Katter kring het gröt

Under klimatmötet i Köpenhamn anser man just nu att man nått framsteg då det gäller att rädda regnskogarna. De rika länderna förmodas betala de länder som tjänar pengar på skövlingen av regnskog för att låta bli.

Största orsaken till att regnskogarna skövlas är att man vill komma åt jordbruksmark för att odla soja. En stor del av denna soja transporteras över Atlanten för att ges som foder till boskap i Europa. Anledningen till att småbönder tvingas tvångsinlösa sin mark i Amazonas är den skenande köttkonsumtionen.

I-länderna - främst USA - försöker nu köpa sig fria från klimatansvaret genom att investera i regnskog i tropikerna. Allt för att inte behöva ändra sin livsstil ett dugg. Delegaterna i Köpenhamn går som katter kring het gröt. Varför talar man inte i klartext, dvs att drygt hälften av utsläppen av växthusgaser kommer från köttindustrin? Och angriper problemet från rätt ände, dvs i produktions- och konsumtionsledet?

Nu kommer det att visa sig att förslaget ändå i slutändan kommer att få viss effekt på grundproblemet: vår livsstil. När man inte tillåts skövla regnskog kommer sojan att stiga i pris och i slutändan kommer köttet att bli dyrare i disken på ICA. Om man nu inte hittar på ytterligare en verklighetsfrämmande subventionering av lantbruket.

Ska det vara så svårt att ändra lite på vår livsstil i stället? När allt kommer till kritan är det vi som bestämmer vad vi stoppar i matkassen. Det kommer rapporter om att inköp av julskinka i år inte har minskat nämnvärt trots all information om vanvård av djur, klimatet, världssvält mm. Det är för mig ett mysterium. Hur tänker vi egentligen?

Fjorton dagar om planetens akutvård

På klimatmötet handlar det om omedelbara förhållningssätt till den globala uppvärmningen. Nu kan vi inte vänta och skjuta upp längre. Vilka kraftfulla åtgärder måste vår vuxengeneration vidta utan dröjsmål och utan ursäkter. Kommer vi att ha modet att be om klimatsmart mat (vegetariskt) på affärslunchen eller företagskonferensen och riskera att skilja oss från mängden - och att kanske få några kommentarer eller frågor om vad som ligger på vår tallrik? Eller kommer vi att välja den enkla vägen, "business as usual", och bara ta emot det som serveras utan att blinka - vilket kanske är en gris eller ko som vanvårdats den lilla tid den fick här på jorden?
Köpenhamnsmötet måste också ge en tydlig riktning för nästa generation och sända en lika tydlig signal. Hur vill vi bli betraktade av kommande generationer? Den mest liberala grundtanken är att alla har samma rättigheter, och ens rättigheter är okränkbara så länge de inte inskränker någon annans. Eftersom vi alla lever i ett gigantiskt ekosystem så påverkar vi varandra på olika sätt. Just nu är vår påverkan så stor att den inskränker kommande generationers mest grundläggande rättigheter - till frisk luft, rent vatten, tillräckligt med näringsrik mat.
Det är förhoppningen att mötet i Köpenhamn verkligen leder någon vart för att hantera de omedelbara farorna. Och att medvetenheten höjs till den grad att vi omdanar vår skola i riktning mot ett klimatvänligt samhälle. Och då talar vi inte om att lära barnen källsortera och byta till lågenergilampor. Nej, här talar vi om grundläggande värderingar och synsätt. Skapar vi ett meningsfullt liv genom en samhälle inriktad på konsumtion? Eller behöver vi utveckla våra högre behov - behov vars tillfredsställelse inte i samma grad utarmar planetens resurser och förstör miljö och klimat? Här gäller det att tänka långsiktigt också. Med en ny skola.

Vad serveras på klimatmötet?

Det vore intressant att få reda på vad som serveras på klimatmötet. Blir det månne kött från vanvårdade svin? Blir det Jensens Bøfhus eller klimatsmart? Enligt en rykande färsk rapport från World Watch Institute är drygt hälften av utsläppen av växthusgaser relaterade till köttindustrin.
Snacka om att man enkelt kan radikalt minska klimathotet.
Om viljan finns.
På samma gång kan man utrota världssvälten. Idag får nästan en miljard människor (många barn) inte tillräckligt med mat. Den odlingsbara marken håller på att ta slut trots att mer och mer skog huggs ner. Riset växer inte längre som det ska pga torka medan köttindustrin förbrukar kopiösa mängder rent vatten. På samma areal som man föder en köttätare kan man föda 10-15 personer som äter mat som växer direkt ur jorden.

Min fru är arg idag

Hon ligger hemma med svininfluensan och har fått avboka många viktiga möten och skjuta upp projekt.
I dagens Sydsvenska Dagbladet skriver hon:

Hej,

Ligger här eländigt sjuk i svininfluensan (jag dikterar och min man skriver) och har mycket tid att fundera.

Djur som föds upp under onaturliga, trånga förhållanden inomhus är benägna att utveckla olika typer av sjukdomar. Grisar är som bekant genetiskt så lika människor att man med lätthet kan använda både vävnad och organ inom sjukvården. Därför finns inte mycket som förhindrar att virussjukdomar hoppar mellan dessa två arter, vilket ju världen fått erfara nu i och med utbrottet av A(H1N1). Stressande och onaturliga förhållanden i grisbesättningar utgör en idealisk grogrund för virus att mutera till ännu farligare varianter, som nu håller på att hända med svininfluensaviruset (t. ex. Norge, Gotland).

I praktiken är svinfarmarnas funktion jämförbar med laboratorier för att utveckla biologiska vapen riktade mot människor. Dessa tidsinställda bomber finns på vår bakgård samtidigt som samhället spenderar miljarder för att bekämpa terrorism och pandemier. Skulle svinindustrin avkrävas försäkringar och ekonomiskt ansvar för orsakad skada och risker för människor skulle vi inte längre ha ett djurskyddsproblem med grisar eftersom farmarna skulle läggas ner som olönsamma.

Med vänlig hälsning
Eerika Olausson
Landskapsarkitekt

Vi får önska henne ett snabbt tillfrisknande.

Global kraftmobilisering för klimatet?

Senast en övergripande mobilisering skedde var i samband med andra världskriget. Världen stod då enad inför ett globalt hot i form av det Tredje Riket. En mycket stor del av de allierades samhällsresurser gick åt för att hålla emot och bekämpa en gemensam fiende. Oerhörda summor spenderades på att bygga stridsvagnar, krigsfartyg, militärflygplan, sjukvård och förnödenheter.

Mobiliseringen berörde medborgare i nationer över hela världen, både direkt och indirekt. Man tvingades till stora förändringar, mörkläggningar och utegångsförbud och restriktioner i kommunikationer. Man behövde ändra sina vardagsrutiner och vanor. Det fanns en medvetenhet om att man inte kunde låta fienden härja fritt, och det fanns en djupt rotad vilja att ta itu med problemet. Även USA anslöt sig sedermera till den gemensamma ansträngning som slutligen fick fienden på fall.

Idag tvingas vi möta ett nytt globalt hot - växthuseffekten - men denna gång kan vi inte identifiera en enskild fiende. I stället bär vi alla skulden genom det ekologiska avtryck våra moderna samhällen lämnar. Återigen tvingas vi mobilisera våra gemensamma krafter.

Men till skillnad från den stora kraftmobilisering och de uppoffringar mänskligheten gjorde för inte så länge sedan står det nu i vår makt att men ganska små medel åstadkomma kraftfulla positiva effekter. Med små förändringar kan vi radikalt bekämpa den största boven: metan som kommer från köttindustri och soptippar.

Kan en organisation bli mer framgångsrik genom att agera hedervärt?

Dr Kim Cameron från University of Michigan bedriver vetenskaplig forskning kring sambandet mellan organisationers "virtuousness" (ärbarhet, rättskaffenhet) och hurpass framgångsrika de är.

Uppfattningen att man kan göra affärer till varje pris är vanligare än man tror. Att vara en "hänsynslös affärsman" har snarast ansetts som en merit för att nå framgång. "Det är bara resultaten som räknas" och inte medlen är en annan liknande uppfattning.

Nu har man dock funnit statistiskt starka samband mellan en organisations ärbarhet, som kännetecknas av integritet, optimism, förlåtande, medkännande och tillit, och såväl den objektiva prestationsförmågan (finansiell, kvalitet) och den uppfattade prestationsförmågan (anställdas engagemang, omsättning).

Vad kan vi lära oss av Costa Rica?

I den nya uppdaterade rapporten om HPI - Happy Planet Index - placerar sig Costa Rica högst upp på listan av 143 länder som utvärderats vad gäller medborgarnas genomsnittliga livslängd, livstillfredsställelse och priset för det, dvs. det ekologiska avtrycket. Ju högre HPI, desto effektivare är landet när det gäller att ge sina medborgare långa och lyckliga liv utan att det kostar för mycket för planeten.

Rika västländer som Sverige och USA återfinns längre ner på listan, på 53:e respektive 114:e plats.

Nation	Livslängd	Livstillfreds- ställelse	Ekologiskt avtryck	HPI*
Costa Rica	78,5 år	8,5	2,3	76,1
Sverige	80,5 år	7,9	5,1	48,0
USA	77,9 år	7,9	9,4	30,7

Förutom att Costa Rica rapporterar den högsta livstillfredsställelsen i världen, har man också den näst längsta livslängden i Nya Världen (endast Kanada har längre). De lever lite längre än amerikaner, rapporterar mycket högre nivåer av livstillfredsställelse men lämnar ändå mindre än en fjärdedel av amerikanernas ekologiska avtryck.

Thomas Jefferson med flera

En sommardag 1776 antog den första amerikanska kongressen sin självständighetsförklaring gentemot det brittiska väldet. De kanske mest kända formuleringarna som Thomas Jefferson med flera satte i sin förklaring handlar om människans naturliga och okränkbara rätt till "liv, frihet och strävan efter lycka". Dessa ord har kommit att stå modell för många moderna demokratier.

Ordet demokrati kommer från grekiskan, demos - folket och kratos - styre, vilket innebär att det är vi människor som ansvarar för vårt eget styre och hur vi påverkar världen runtomkring oss. Alla har rätt att vara med att bestämma, men med det följer samtidigt att vi alla har ansvar för resultaten - även de som väljer att ligga på soffan. De har valt att delegera besluten till andra och är därför delaktiga i det ansvar som de andra har för resultaten.

Sir Winston Churchill lär en gång ha sagt: "Demokrati är den sämsta statsformen, bortsett från alla andra". Vilket indikerar att även demokratin har sina fel och brister - någonting som vi kanske inte behöver diskutera här. När vi nu emellertid gett oss själva makten så gäller det att utöva den på ett ansvarsfullt och långsiktigt hållbart sätt. Det gäller inte minst hur vi förhåller oss till jordens resurser och hur vi hanterar våra avfallsprodukter. Det är därför nödvändigt att utöka ansvaret inte bara till människans (kortsiktiga) bästa utan även till hela planetens (långsiktiga) bästa.

Med ordet holokrati vill jag visa på att vi människor har ett helhetsansvar för planetens välbefinnande, som vårt välbefinnande är beroende av. Holo betyder "hel, fullständig". Vi kan givetvis inte ansvara för de stora skeendena och naturfenomenen, men vi ansvarar för vårt eget avtryck på planeten och den påverkan det har på de stora skeendena. I maktens korridorer är det vi människor som även företräder skogar och hav, luft, djur och fåglar.

Låt oss fortsätta att fundera över hur vårt liv, vår frihet och vår strävan efter lycka påverkar planeten. Till exempel, vad är "lycka" egentligen? Och vilket pris måste vår planet betala?

Ny rapport om växthusgaser

År 2006 kom FN:s Food and Agricultural Organization med en rapport som visade att 18% av utsläppen av växthusgaser kommer från boskapsuppfödning. Det är mer än hela transportsektorn. Växthusgaser består i huvudsak av metan och koldioxid och fungerar som värmeisolering i atmosfären. Detta gör att klimatet på jorden blir allt varmare vilket håller på att få förödande konsekvenser.

I senaste numret (nov-dec 2009) av World Watch Magazine, som ges ut av det välrenommerade World Watch Institute, publiceras en ny, ännu mer alarmerande rapport. I rapporten, som författats av två av Världsbankens miljöforskare och rådgivare, Robert Goodland och Jeff Anhang, har man tagit hänsyn till flera dolda källor till växthusgaser, bl. a. det minskade återupptaget som blir resultatet av att man hugger ner alltmer skog. Som exempel kan ses Paraguay som huggit ner 98% av sin skog och i stället odlar soja, vilken skeppas till Europa och används som föda till boskap.

Hur många planeter behöver vi?

I detta inlägg blir det tydligt hur frågorna griper in i varandra: miljö/klimat och livskvalitet. Men eftersom det mest kommer att handla om priset planeten betalar för vårt välbefinnande väljer jag kategorin "Miljö och klimat".

Först vill jag tipsa om en intressant dokumentär som både visar allvaret i miljö- och klimatsituation men även väcker visst hopp.

Kolla på filmen "Home" här.

Den har redan visats mer än 3,5 miljoner gånger. Mitt råd är att se den tillsammans med några vänner i lugn och ro. Den är 1,5 tim lång.
_______________________________________________

Hur bör man mäta ett lands välstånd, BNP eller HPI?

Det vanliga sättet att mäta en nations välstånd är ekonomisk tillväxt, BNP - bruttonationalprodukten. Detta sätt att mäta har hittills lämnat över en miljard människor i svår fattigdom och har varken ökat rikedomen hos de redan rika i någon större utsträckning eller tillhandahållit någon ekonomisk stabilitet. I stället har det fört oss till avgrundens rand på grund av snabbt minskande naturresurser och oförutsägbara klimatförändringar. Det är inte att undra på att människor nu ropar efter ett annat sätt att mäta välstånd.

HPI för ett ekologiskt hållbart välbefinnande

Inför en osäker framtid behöver vårt samhälle en ny kompass för att ge oss en riktning mot verkliga framsteg. En sådan kompass måste visa på det som verkligen betyder något för oss innerst inne: vårt välbefinnande i form av ett långt, lyckligt och meningsfullt liv och vad det innebär för vår planet, dvs vår konsumtion av dess resurser.

Kompassen för samman dessa båda faktorer på ett unikt sätt och tar tag i hur ekologiskt effektivt vi uppnår det goda livet. I dagens värld befinner vi oss fortfarande långt från ett ekologiskt hållbart välbefinnande.

New Economics Foundation har tagit fram en sådan kompass. Den kallas "Happy Planet Index" och formeln är ganska enkel:

Med andra ord tittar de på hur länge vi lever, hur vi mår under tiden och ställer det i relation till hur mycket av jordens resurser vi utnyttjar och hur mycket vi smutsar ner land, hav och atmosfär.

Den som behärskar konsten att leva ett långt och lyckligt liv utan att överutnyttja planeten får alltså ett högt (Happy Planet) index.

I kommande inlägg reder vi ut detta ytterligare.

De Tre Grundreglerna

Tänk om det fanns tre enkla regler som vem som helst kan rätta sig efter och som skulle kunna förvandla skolan till en plats som är befriad från mobbning och våld, droger och vandalisering?

Vi vill bygga en skola som lägger grunden till en positivare framtid. Därför är det viktigt att värdegrundsarbetet i skolan får en allt större plats i skolarbetet.

Liten förbättring - stor effekt?

Det talas om att skolan får för lite resurser. Och visst är det sant att någonting så viktigt som skolan aldrig kan få för mycket resurser. Men ännu viktigare är att rätt slags resurser sätts in på tillräckligt bra sätt. Framför allt är det viktigt att hantera sådant som har negativ påverkan på skolans arbete.

För att kunna behålla ett fokus på lärande - och gärna ett nyfiket och lustfyllt lärande - måste både elever och personal få känna sig trygga i sin miljö. Störningar, mobbning och skadegörelse hör till det som får stora negativa konsekvenser för skolans arbete. Hur kan man komma tillrätta med orsakerna till dessa oönskade beteenden?