Bristen på odlingsbar mark.

I en artikel i Aftonbladet stoltserar en gård i Storbritannien med att ha "världens största oxe". Den äter 18 kilo havre, foderbetor, korn, potatis och hö varje dag och är åtta år gammal. Med lite enkel matematik kan man konstatera att detta djur konsumerat ca 50 ton av ovanstående hittills. Och det kommer att dröja ytterligare några år innan oxen vid namn "The Field Marshall" kommer att slaktas och bli till ca 1 ton i köttdiskarna. Så drygt 60 ton havre, foderbetor, korn, potatis och hö plus minst 50.000 liter vatten kommer att ha gått åt. Om man odlat något annat än hö, till exempel vete, hur många människor skulle kunna födas istället? Låt oss anta att oxen räcker till mat åt 2000 människor för en dag (1/2 kg kött per person). Ifall vi istället direkt gav folk den mat som oxen ätit under sin livstid skulle vi kunna föda 240.000 människor för en dag, dvs 120 ggr fler. Snacka om dålig markhushållning.
Vi har inte tagit med alla vattenmängder som förbrukats - både under oxens uppväxt som vid slakthanteringen. Inte heller all metan som oxen alstrat och som går ut i atmosfären. Här har det kommit en helt färsk rapport från World Watch Institute som visar att drygt hälften av växthusgaserna härrör från köttindustrin.
En kosthållning baserad på kött är alltså inte bara ett hot mot klimat och miljö, utan även orsak till svält i världen.

Man är inte kroppen.

Intressant artikel i Aftonbladet om Göran Grip, läkare och författare, som i sin barndom hade en UKU - utanför-kroppen-upplevelse. Läs artikeln här.

Dessa tankar och upplevelser kan ju verka främmande för oss här i Norden, som enligt hävd anser att "man lever bara en gång". Det kan vara intressant att få inblick i reinkarnationstanken - något som delas av de flesta på den här planeten.

Även om man inte är kroppen så är det ändå viktigt att göra det bästa med/för den så länge vi har den.

Naturens vänliga diktatur

Mitt upp i alla klimatförhandlingar är det lätt att bortse från att den slutliga förhandlingsparten är naturen själv. Med naturen förhandlar man däremot inte i "sann demokratisk anda". Naturen är obeveklig. Ifall vi inte lever enligt hennes villkor så blir hon den värsta tänkbara fiende. Om vi däremot följer hennes naturliga diktat är hon den bästa vännen. Hon delar då frikostigt och rättvist med sig av sina rikedomar. Så det gäller att behålla fokus på kärnfrågan. Det handlar inte så mycket om hur vi förhandlar med varandra utan mer om hur vi agerar i förhållande till naturen. Vi lever under hennes vänliga diktatur. Och den är inte förhandlingsbar.

Köpenhamn - demokratins begränsning

Eftersom klimatet är ett systemiskt fenomen är demokrati ett högst begränsat sätt att hantera frågor som rör detta. I Köpenhamn blev toppmötet det slutliga beviset för demokratins begränsningar. Att sätta människans rätt främst är just det kortsiktiga förhållningssätt som lett fram till klimatproblemen. Det är nu dags att ta nästa steg. Och det kallas holokrati. Se http://matsolausson.blogspot.com/2009/11/thomas-jefferson-med-flera.html.

Katter kring het gröt

Under klimatmötet i Köpenhamn anser man just nu att man nått framsteg då det gäller att rädda regnskogarna. De rika länderna förmodas betala de länder som tjänar pengar på skövlingen av regnskog för att låta bli.

Största orsaken till att regnskogarna skövlas är att man vill komma åt jordbruksmark för att odla soja. En stor del av denna soja transporteras över Atlanten för att ges som foder till boskap i Europa. Anledningen till att småbönder tvingas tvångsinlösa sin mark i Amazonas är den skenande köttkonsumtionen.

I-länderna - främst USA - försöker nu köpa sig fria från klimatansvaret genom att investera i regnskog i tropikerna. Allt för att inte behöva ändra sin livsstil ett dugg. Delegaterna i Köpenhamn går som katter kring het gröt. Varför talar man inte i klartext, dvs att drygt hälften av utsläppen av växthusgaser kommer från köttindustrin? Och angriper problemet från rätt ände, dvs i produktions- och konsumtionsledet?

Nu kommer det att visa sig att förslaget ändå i slutändan kommer att få viss effekt på grundproblemet: vår livsstil. När man inte tillåts skövla regnskog kommer sojan att stiga i pris och i slutändan kommer köttet att bli dyrare i disken på ICA. Om man nu inte hittar på ytterligare en verklighetsfrämmande subventionering av lantbruket.

Ska det vara så svårt att ändra lite på vår livsstil i stället? När allt kommer till kritan är det vi som bestämmer vad vi stoppar i matkassen. Det kommer rapporter om att inköp av julskinka i år inte har minskat nämnvärt trots all information om vanvård av djur, klimatet, världssvält mm. Det är för mig ett mysterium. Hur tänker vi egentligen?

Fjorton dagar om planetens akutvård

På klimatmötet handlar det om omedelbara förhållningssätt till den globala uppvärmningen. Nu kan vi inte vänta och skjuta upp längre. Vilka kraftfulla åtgärder måste vår vuxengeneration vidta utan dröjsmål och utan ursäkter. Kommer vi att ha modet att be om klimatsmart mat (vegetariskt) på affärslunchen eller företagskonferensen och riskera att skilja oss från mängden - och att kanske få några kommentarer eller frågor om vad som ligger på vår tallrik? Eller kommer vi att välja den enkla vägen, "business as usual", och bara ta emot det som serveras utan att blinka - vilket kanske är en gris eller ko som vanvårdats den lilla tid den fick här på jorden?
Köpenhamnsmötet måste också ge en tydlig riktning för nästa generation och sända en lika tydlig signal. Hur vill vi bli betraktade av kommande generationer? Den mest liberala grundtanken är att alla har samma rättigheter, och ens rättigheter är okränkbara så länge de inte inskränker någon annans. Eftersom vi alla lever i ett gigantiskt ekosystem så påverkar vi varandra på olika sätt. Just nu är vår påverkan så stor att den inskränker kommande generationers mest grundläggande rättigheter - till frisk luft, rent vatten, tillräckligt med näringsrik mat.
Det är förhoppningen att mötet i Köpenhamn verkligen leder någon vart för att hantera de omedelbara farorna. Och att medvetenheten höjs till den grad att vi omdanar vår skola i riktning mot ett klimatvänligt samhälle. Och då talar vi inte om att lära barnen källsortera och byta till lågenergilampor. Nej, här talar vi om grundläggande värderingar och synsätt. Skapar vi ett meningsfullt liv genom en samhälle inriktad på konsumtion? Eller behöver vi utveckla våra högre behov - behov vars tillfredsställelse inte i samma grad utarmar planetens resurser och förstör miljö och klimat? Här gäller det att tänka långsiktigt också. Med en ny skola.

Vad serveras på klimatmötet?

Det vore intressant att få reda på vad som serveras på klimatmötet. Blir det månne kött från vanvårdade svin? Blir det Jensens Bøfhus eller klimatsmart? Enligt en rykande färsk rapport från World Watch Institute är drygt hälften av utsläppen av växthusgaser relaterade till köttindustrin.
Snacka om att man enkelt kan radikalt minska klimathotet.
Om viljan finns.
På samma gång kan man utrota världssvälten. Idag får nästan en miljard människor (många barn) inte tillräckligt med mat. Den odlingsbara marken håller på att ta slut trots att mer och mer skog huggs ner. Riset växer inte längre som det ska pga torka medan köttindustrin förbrukar kopiösa mängder rent vatten. På samma areal som man föder en köttätare kan man föda 10-15 personer som äter mat som växer direkt ur jorden.